Sök växtnamn:       Endast släkte

Ranunculaceae

Art   ^ Skud-nr: 15098
Hepatica nobilis  Schreb.    
blåsippa

Betoning: nobilis

Synonymer och övriga botaniska namn
Anemone hepatica  L.   
Anemone triloba  (Chaix) Stokes   
Hepatica triloba  Chaix  nom. illeg. 

+ Förlinneanska namn
+ Synonyma och historiska svenska namn
+ Namn på andra språk

Egenskaper
Livsform:  flerårig ört
Användning:  prydnad ute, även medicinalväxt
Utbredning:  Europa (Sverige)
Kommentar:  fridlyst i vissa län

Närmast lägre ranger [16] Kopplade referenser [48]

Referens    Växtnamn    Produktnamn    Rollkoder
Aldén, B. et al.  1998.  Kulturväxtlexikon.    blåsippa      
Botanical Society of the British Isles (BSBI) (eds.)  2018-.  BSBI List of British & Irish Vascular Plants and Stoneworts.    liverleaf      
Bromelius, O.  1694.  Chloris Gothica.    Hepatica aurea, Hepatica flore caeruleo simplici, Hepaticum trifolium, Trifolium aureum, Trifolium hepaticum flore simplici      
Catalogue of Life (eds.)  2019.  2019 Annual Checklist.  [Anemone triloba]       T   
Ericsson, N. J.  1855.  Blomsterodling i boningsrum. Handledning för blomsteridkare.  1:e uppl [Hepatica triloba]       V   
Fitter, R., Fitter, A. & Blamey, M.  1974.  The wild flowers of Britain and Northern Europe.    hepatica      
Franck, J.  1659.  Speculum botanicum renovatum.    blåålock, blååsipper, edel lefwerört, Epatica nobilis, gyllen klefwerbladh, Hepatica aurea, lefwer klefwer, Trifolium aureum, Trifolium magnum hepaticum, Trinitas      
Fries, E.  1880.  Kritisk ordbok öfver Svenska Växtnamnen.    blålåcka, blåsippa, gyllenklöfver, gyllenväpling, killingblomma      
Fries, T.M.  1904.  Svenska växtnamn. 1. Under medeltiden.    liiffwergräs, livergräs      
Gréen, S.  1937.  Perenna växter.  [Hepatica triloba]       V   
Greuter, W., Burdet, H. M. & Long, G.  1984-2008.  Med-checklist. A critical inventory of vascular plants of the circum-mediterranean countries.  [Hepatica triloba]       T   
GROs Plantskolesektion (eds.)  2002.  Svenskt Plantskolesortiment - lista från GROs artikeldatabas för svenska plantskoleväxter.        V   
Holzhausen, A.  1938.  Svenskt Trädgårdslexikon.  [Anemone hepaticaHepatica triloba]       V   
Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T. , Uotila, P. (eds.)  1998.  Retkeilykasvio.  4:e uppl    sinivuokko      
Jalas, J. et al. (eds.)  1972-1999.  Atlas Florae Europaeae.        T U   
Jens, A. H., Arnklit, F. & Jensen, J.  2003.  Anbefalede plantenavne.    blå anemone      
Johnson, M.  1937.  Handbok över vildflor.  [Anemone hepatica]       V   
Juel, H.O.  1919.  Hortus Linnaeanus; an enumeration of plants cultivated in the Botanical garden of Upsala during the Linnean period.  [Anemone hepatica]       V   
Juel, H.O.  1936.  Joachim Burser's Hortus Siccus.    Trifolium hepaticum flore simplici      
Jörlin, E.  .  Hortus Floridus Lundensis sistens Plantas florentes in Horto Botanico Lundensis, anno 1769.  [Anemone hepatica]       V   
Kew Science (eds.)  2017-.  Plants of the World online.  [Anemone hepatica]       T   
Kindberg, N.C.  1905.  Svenska namn på våra inhemska växter.    blåsippa      
Kongliga Landtbruksstyrelsen (eds.)  1894.  Normalförteckning öfver svenska växtnamn.  [Anemone hepatica]   blåsippa     V   
Krok, T.O.B.N. & Almquist, S.  1883.  Svensk flora för skolor. I. Fanerogamer.  1:e uppl [Anemone hepatica]   blåsippa     V   
Laurell, L.J.  1841.  Handbok i svenska trädgårds- och blomsterskötseln.  [Anemone hepatica]       V   
Lid, J. & Lid, D.T.  2005.  Norsk flora.  7:e uppl    blåveis      
Liljeblad, S.  1792.  Utkast till en svensk flora eller afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetekn och nytta.  [Anemone hepatica]   blåsippa     A V   
Linné, C. von  1745.  Flora Svecica.    blåsippa, blåveror, killingeblomma      
Lorentzon, K.  1989.  Växtbeskrivningar.        V   
Löwegren, G.  1876.  Handbok i svenska trädgårdsskötseln. 6. Blomsterodling på fritt land.  1:e uppl [Anemone hepaticaHepatica triloba]       V   
Müller, D.  1858.  Trädgårdsskötsel. Del 1. Trädgårdskonst. Anvisning att anlägga och underhålla trädgårdar.  2:e uppl [Hepatica triloba]   blåsippa     V   
Nathorst, A.G.  1905.  Svenska växtnamn.  2:e uppl    blåsippa      
Nielsen, H.  1976.  Läkeväxter förr och nu.        A K V   
Nilsson, A.  1947.  Stenpartiväxter.  3:e uppl [Hepatica triloba]       V   
Nyman, C.F.  1867, 1868.  Utkast till svenska växternas naturhistoria. Vol. 1-2.    blålock, blåsippa, blåvera, blåves, killingblomma      
Palmberg, J.  1684.  Serta florea svecana eller swenske örtekrantz.    blåsippor, edelt lefergrääs, Epatica nobilis, gyllen klöfwerblad, gyllen wäpling, Hepatica aurea, Hepatica nobilis, Trifolium aureum, Trifolium hepaticum, Trinitas      
Perennagruppen (eds.)  2006.  Vem odlar vad. Plantskolesortiment. Lista från Perennagruppens artikeldatabas.        V   
Retzius, A.J.  1806.  Flora oeconomica sveciae.  [Anemone hepatica]   blåluk, blåsippa, blåwé, killingeblomma     A V   
Rudbeck, O.  1666.  Deliciae vallis Iacobae, Sive Jacobs daal.    Hepatica flore caeruleo     V   
Stace, C. A.  1997.  New Flora of the British Isles.  2:e uppl    liverleaf      
Svensk författningssamling (eds.)  2007.  Artskyddsförordning; utfärdad den 8 november 2007.        A   
Thorsrud, A. & Reisaeter, O.  1948.  Norske Plantenavn.    vanlig blåveis      
Thunberg, C.P.  1803-1811.  Horti Upsaliensis plantae cultae 1780-1800. Pars I-VII.  [Anemone hepatica]       V   
Tutin, T.G. & al. (eds.)  1993.  Flora Europaea.  2:e uppl        T U   
Törje, A.  1938.  Växtförteckning. II. Örtartade växter.  [Anemone hepaticaAnemone trilobaHepatica triloba]       V   
Vem odlar vad?  1991.  Svenska perenna växter.  3:e uppl        V   
Zetas (eds.)  2004.  Zetas, finsmakarens trädgård. Plantskolekatalog.        V   
Östlind, N. (eds.)  1946-1947.  Våra trädgårdar. Handbok för villa-, koloni- och lantmannaträdgårdar. Vol. 1-2.  [Hepatica triloba]       V