Sök växtnamn:       Endast släkte

Ranunculaceae

Art   ^ Skud-nr: 11996
Anemone nemorosa  L.    
vitsippa

Betoning: nemorosa

+ Förlinneanska namn
+ Synonyma och historiska svenska namn
+ Namn på andra språk

Egenskaper
Livsform:  flerårig ört
Användning:  prydnad ute, även medicinalväxt
Utbredning:  Europa (Sverige), Turkiet

+ Produktnamn
Närmast lägre ranger [46] Kopplade referenser [35]

Referens    Växtnamn    Produktnamn    Rollkoder
Aldén, B. et al.  1998.  Kulturväxtlexikon.    vitsippa      
Botanical Society of the British Isles (BSBI) (eds.)  2018-.  BSBI List of British & Irish Vascular Plants and Stoneworts.    wood anemone      
Fitter, R., Fitter, A. & Blamey, M.  1974.  The wild flowers of Britain and Northern Europe.    wood anemone      
Franck, J.  1659.  Speculum botanicum renovatum.    hwijtlock, hwijtsippel, Ranunculus nemorosus albus, tiäleblomster      
Fries, E.  1880.  Kritisk ordbok öfver Svenska Växtnamnen.    fageblomma, hvitlåcka, hvitmeja, hvitsippa      
Fries, T.M.  1904.  Svenska växtnamn. 1. Under medeltiden.    Febrifuga, hvitwidhe      
Hansson, M. & Hansson, B.  2007.  Perenner. Våra trädgårdsväxter.        V   
Holzhausen, A.  1938.  Svenskt Trädgårdslexikon.    vanlig vitsippa     V   
Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T. , Uotila, P. (eds.)  1998.  Retkeilykasvio.  4:e uppl    valkovuokko      
Jens, A. H., Arnklit, F. & Jensen, J.  2003.  Anbefalede plantenavne.    hvid anemone      
Kindberg, N.C.  1905.  Svenska namn på våra inhemska växter.    hvitsippa      
Kongliga Landtbruksstyrelsen (eds.)  1894.  Normalförteckning öfver svenska växtnamn.    hvitsippa      
Krok, T.O.B.N. & Almquist, S.  1883.  Svensk flora för skolor. I. Fanerogamer.  1:e uppl    hvitsippa      
L:a Fiskaregatans Trädgårdsbutik  2004.  Blomsterlökar våren 2004 och hösten 2004.        V   
Larsson, I.  2009.  Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition.    Febrifuga, hvitvidhe, hvitwidhe      
Lid, J. & Lid, D.T.  2005.  Norsk flora.  7:e uppl    kvitsymre      
Liljeblad, S.  1792.  Utkast till en svensk flora eller afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetekn och nytta.    hvitsippa     A V   
Linné, C. von  1745.  Flora Svecica.    fageblomma, kiälblomster, vitlåckor, vitsippa, vitvärv      
Lund, O., Thorsrud, A. & Castberg, K.S. (eds.)  1960-1963.  Norsk Hagebruksleksikon.    kvitsymre      
Löwegren, G.  1876.  Handbok i svenska trädgårdsskötseln. 6. Blomsterodling på fritt land.  1:e uppl    vanlig vitsippa     V   
Mabberley, D. J.  2008.  Mabberley's plant-book. A portable dictionary of plants, their classification and uses.  3:e uppl    wood anemone      
Moe, N.G.  1881.  Om alp-, skogs-, kärr- och vattenväxters odling i Kristiania Botaniska Trädgård.        O V   
Müller, D.  1858.  Trädgårdsskötsel. Del 1. Trädgårdskonst. Anvisning att anlägga och underhålla trädgårdar.  2:e uppl    hvitsippa      
Nathorst, A.G.  1905.  Svenska växtnamn.  2:e uppl    hvitsippa      
Nielsen, H.  1976.  Läkeväxter förr och nu.        A K V   
Nyman, C.F.  1867, 1868.  Utkast till svenska växternas naturhistoria. Vol. 1-2.    fagningblomma, hvitsippa, kälblomster, kälblomster, vitbjällra, vitlockor, vittuppor   herba ranunculi albi    
Osbeck, P.  1788.  Utkast til Flora Hallandica.    videve      
Perennagruppen (eds.)  2006.  Vem odlar vad. Plantskolesortiment. Lista från Perennagruppens artikeldatabas.        V   
Retzius, A.J.  1806.  Flora oeconomica sveciae.    hwitewé, hwitsippa, luk     A K V   
Serenius, J.  1757.  Herbale Anglo Svethico Latinum - Botaniskt Register eller Förtekning på de allmännaste Örter i Swerike och England.    Anemone, hwitsippa      
Stace, C. A.  1997.  New Flora of the British Isles.  2:e uppl    wood anemone      
Thorsrud, A. & Reisaeter, O.  1948.  Norske Plantenavn.    kvitsymre      
Thunberg, C.P.  1803-1811.  Horti Upsaliensis plantae cultae 1780-1800. Pars I-VII.        V   
Toubøl, U.  1981.  Clonal variation in Anemone nemorosa.         
Törje, A.  1938.  Växtförteckning. II. Örtartade växter.        V